Avund och svartsjuka
Detta ämne har varit särskilt aktuellt för mig från och till, antingen har det gällt mig själv eller så har det varit sådant jag snappat upp från andra. Ett som är säkert är att alla förr eller senare är svartsjuka eller avundsjuka, det som skiljer olika människor åt är hur de hanterar dessa känslor och hur de väljer att tänka.
För mig har svartsjuka varit påtagligt i perioder, det har främst varit förr under de perioder som jag inte mått särskilt bra själv. Det har aldrig, i grund och botten, handlat om misstro utan jag har samtidigt som jag varit svartsjuk känt att jag litat fullt ut på min partner. Det kanske låter konstigt men jag tror att många kan känna igen sig i den känslan. Eftersom jag inte alltid mått bra har jag inte tyckt särskilt bra om mig själv och därav har känslor som underlägsenhet, mindervärde, eller hopplöshet infunnit sig. Dessa känslor har skapat tankar som fått mig att tvivla på om min partner verkligen ser något i mig. Idag kan jag se annorlunda på det, jag kan se varför jag varit svartsjuk och jag vet jag ska göra för att inte bli det igen.
En del säger att svartsjuka är något bra om det inte yttrar sig för mycket, jag själv skulle säga att svartsjuka aldrig är något bra. En del förväxlar svartsjuka med omtänksamhet, det är säkert vanligt och dessa personer känner sig uppskattade och viktiga när de i själva verket blir kontrollerade. Att bry sig om utan förbehåll är något fint men att visa omtänksamhet för att knyta band eller skapa en beroendeställning är inte något hälsosamt.
Varför blir man svartsjuk?
Jag tror att det ofta, som i mitt fall, handlar om att man själv inte mår bra. Det kan vara att ens eget liv är ett riktigt kaos och att man gör allt för att få ordning och kontroll på saker och ting. I detta är det lätt att ens partner rycks med, att man kontrollerar denne också. Man vill kanske ha kontroll på var den är, vad den gör, vilka den har träffat. Man kanske inte litar på vad sin partner säger trots att det hela låter väldigt rimligt och troligt. Visst förekommer det otrohet och affärer i en del förhållanden men man kan inte gå omkring och tro- eller misstänka att det ska hända för då kommer man nog aldrig bli riktigt lycklig.
Hur hanterar man svartsjuka?
Det kan vara svårt att hejda sig när dessa känslor kommer, man vill säga nåt, man vill kontrollera och man vill fråga. Mitt råd är att inte säga något, man bör istället tänka efter och fundera för sig själv. Man kan överväga om det verkligen är något man tror är sannolikt, finns det några bevis för det man tänker? Om man finner att ens egen tanke är osannolik så kan man efter ett tag mota bort den och fortsätta som vanligt.
Svartsjuka kan vara direkt skadligt för ett förhållande, ett förhållandes grundstenar är enligt mig tillit, ärlighet, öppenhet och villkorslös kärlek. Svartsjuka kan lätt skapa misstro, känslor av att vara kontrollerad och allmän misstänksamhet. Dessa känslor bidrar till ett skevt förhållande och dessa känslor är svåra att få bukt med om man låter dem hållas under en längre tid.
Kort om avund:
Avundsjuk kan man vara på mycket, det kan vara på grannens bil, på kompisens stenrika föräldrar eller på väninnan som tycks kunna resa vart hon vill. Det är inget fel att vara avundsjuk, det är de allra flesta från och till och det är helt naturligt. Det som däremot kan hända är att man sätter sig själv i en offerroll när man är blir avundsjuk. Man tycker synd om sig själv och tycker att alla andra har det så himla mycket bättre. Även om det är sant att andra har det bättre så hjälper det inte en själv att tycka synd om sig. Här vill man istället vända dessa känslor till att ta grepp om sin egen situation, finna kraften att förändra samt ett jäkla anamma till att påbörja förändringen. Jag kan bjuda på en liten morot som jag själv har fått erfara ett flertal gånger: OM man själv lyckas åstadkomma något i sitt eget liv utan andras hjälp, då känns det 1000 gånger bättre än att ha fått samma sak serverat på silverfat. Den behållningen ger nya krafter till åstadkomma nya saker och blicka framåt.
På vilka sätt har ni kommit i kontakt med avund och svartsjuka i era liv?