Graviditetsvecka 24
Dagarna går och magen blir större och större, bebisen växer snabbt nu. Det är helt fantastiskt hur en bebis kan bli till, kroppen är ett verkligt fenomen. Än så länge mår min sambo förhållandevis bra, man märker dock att det börjar bli påtagligt för min henne att det finns ett barn därinne. Det börjar bli lite svårare att röra sig, lite krångligare att hitta en klok sovställning och lite svårare att orka på samma sätt som förut. De nattliga toabesöken har även de ökat markant den senaste tiden. Det är säkert fullt normalt men för en som aldrig varit med om det tidigare så märker man ju varje liten förändring och varje sådan förändring kräver sin tid för att kunna accepteras.
Vi är i full färd med att ansöka om graviditetspenning från försäkringskassan och vi hoppas verkligen att den blir beviljad och att beslutet kommer i god tid. Vad man har hört så kan det ibland ta månader innan försäkringskassan hunnit gå igenom en ansökan och besluta i ärendet.
Jag har meddelat mitt jobb om att jag planerar att vara föräldraledig nästa sommar, det blev inte särskilt populärt då arbetsbelastningen och personalbristen är som allra störst under somrarna. Men vad ska jag göra, barnet kommer när det kommer, det går inte att göra något åt. Vi har pratat om att min sambo vill vara hemma 4-5 månader och sedan börja arbeta, förutsatt att hon mår bra och känner sig redo såklart. Hade barnet fötts mitt i sommaren så hade jag således gått på pappaledighet runt jul men nu är det som det är. Trots allt är det här det största som någonsin hänt mig, då får faktiskt arbetsgivaren finna sig i det och förstå att de säkert hade gjort- och känt likadant om de varit i samma situation. Jag tänker minsann inte ha dåligt samvete.
Nästa helg blir det en tripp till Ikea, förhoppningsvis i den nya bilen vi köpt. Det ska bli väldigt roligt samtidigt som vi vet att det kommer kosta en del pengar. I går pratade vi om det och kom fram till att det, trots allt, är vårt första barn och att vi minsann inte ska snåla och vara snikna. Det får kosta, det kommer aldrig igen och vi skulle nog ångra oss om vi var snikna.
