Hemma med lilla hjärtat
Så har vi äntligen kommit med vår lille kille, det blev en lång sjukhusvistelse av flera anledningar, (återkommer till dem i kommande inägg.)
Allt har varit väldigt omtumlande och vi har långt ifrån landat än, sova vet vi knappt vad det är men någon har viskat i mitt öra att det tar några år innan man får uppleva riktig sömn igen. Vad gör väl det, det finaste jag någonsin sett har kommit till världen, han finns hemma hos oss och vi får se på honom, känna på honom och uppleva honom varje dag. Lycka kan vara så mycket, vår kille är ren och skär lycka för mig.
Nu ägnar vi all vår tid åt honom, vi försöker lära känna honom och lära oss vilken sorts kille han är. Jag trodde att vi hade ett ganska bra hum om hur det skulle bli innan han föddes, det hade vi inte. Inget är som man trott, det är trötthet, lycka, otillräcklighet, glädje och oerhörda känslostormar i en salig blandning. Just nu blir bloggen lidande, jag hoppas att ni har förståelse för det. Jag lovar att ni ska få veta hur allt gått och hur det har varit, håll ut 🙂
