Jag är ingen typisk man
Jag tycker det är väldigt intressant det där med genus och förutbestämda könsroller, det finns så många åsikter om hur man som man ska vara. Jag totalvägrar att sätta in mig i själv i ett fack och leva så som ”man ska”. Jag vill ju vara den jag själv känner att jag är. Jag kom på några typiska situationer där jag verkligen inte är en typisk man i det avseende de flesta tycker att man ska vara.
Jag är inte händig:
Jag är absolut inte speciellt händig, jag vill gärna läsa igenom Ikeabeskrivningen ett antal gånger innan jag påbörjar en ihopsättning. Jag kan inte bygga ihop egna kreationer på måfå, jag kan ingenting om ellära och däckbyten och under motorhuven känner jag mig ungefär lika vilsen som fisk på torra land. Men allt detta gör inget, jag har ofta ett jäkla driv när det kommer till dessa saker. Om jag själv inte kan lösa det ser jag till att det blir löst på ett eller annat sätt ändå. Den enda nackdelen är att det oftast kan kosta lite mer pengar än vad det skulle ha gjort om jag gjort det själv men det är smällar man får ta.
Den allmänna uppfattningen kring detta är att en man ska kunna fixa saker, sådant som tjejer inte ska göra. Oftast motiveras detta med att tjejer inte kan, så är inte fallet, tjejer kan visst. Problemet är att de kanske aldrig har fått lära sig. Jag fick inte heller lära mig klokt av min pappa, han visade aldrig hur man gjorde saker, han gjorde på egen hand och lät aldrig mig försöka. Så idag kan jag se tydligt varför jag inte är händig i den bemärkelsen och jag känner mig bekväm med det, jag kan trots allt en hel del annat.
Jag tycker om att vara i köket:
Jag älskar att laga mat och att baka, hemma hos oss är jag den som oftast lagar mat även fast J gör det rätt ofta med. Intresset har jag efter min far som arbetat som kock under många år. Jag vet aldrig om jag fick lära mig något av honom, dock så såg jag ofta på och måste därav ha snappat upp ett och annat. Att baka bullar är nog det allra roligaste och det brukar oftast bli väldigt bra.
En typisk man är, enligt många, en som sitter vid bordet med besticken i högsta hugg väntandes på mat medan hustrun slavar vid spisen. Ja, jag vet, det är en hemsk tanke men faktum är att den gamla tradition lever kvar i en hel del svenska hem. Så skulle det aldrig kunna bli hemma hos oss, den som är hemma först fixar mat och det känns helt naturligt.
Jag plockar hellre bär än dricker 10 liter öl:
Jag är inte den som spenderar de flesta kvällarna på en sportbar i stan med ölen i högsta hugg. Jag springer inte heller på krogen och röjer runt särskilt ofta. Nej, när jag har tid över så skriver jag i bloggen, är ute och fiskar eller plockar bär och svamp i skogen. Allt detta känns så mycket mer givande än att supa bort hälften av alla mina hjärnceller.
Jag jobbar hellre på kontor än att krypa runt i skogen:
Jag tycker om att röra mig, visst, men när det kommer till jobbet så jobbar jag mycket hellre med ett stillasittande jobb än att slita ut kroppen genom att slita ute i ur och skur. Jag får min motion genom att gymma eller andra roliga aktiviteter.
Trots allt detta…
Så är jag väldigt nöjd med att vara den jag är, jag har hittat den mest underbara sambon som älskar mig för den jag är. Jag behöver aldrig skämmas för något och jag kan känna mig trygg med att bli accepterad utan att försöka vara någon jag inte är. Jag trivs bra där jag är idag och jag trivs bra med de tankar jag och min sambo har om framtiden.
