Plötslig spädbarnsdöd
Slog på nyhetsmorgon på TV4 tidigare i morse och fick då se att det handlade om plötslig spädbarnsdöd. Det är något som det inte har pratats speciellt mycket om nu under tiden vi väntat barn. Det har kommit på tal någon gång under den ena föräldrautbildningen vi var på samt i någon av de otaliga broschyrerna som barnmorskan har delat ut. Egentligen vet vi inte så mycket om vad plötslig spädbarnsdöd innebär, man har hört att det drabbar en del små bebisar men man tror ju aldrig att det ska kunna drabba en själv.
De råd som vi läst i broschyrerna har mest fokuserat på att barnets föräldrar inte ska röka, de ska inte somna med barnet på magen och det ska inte finnas några djur i sängen. Allt detta känner man ju att man kan styra över när man är vaken men när man väl somnat så är det lätt hänt att katten smiter upp i sängen eller att man råkat somna när barnet låg på magen. Det jag funderar över är hur stor risk det är att det händer något, ska man ta det säkra före det osäkra och därmed skaffa ett andningslarm eller är all oro överdriven och obefogad?
På nyhetsmorgon sade dem att det var väldigt bra att ha ett babynest som barnet kunde sova i, det var fler fördelar med det. Dels kunde barnet känna sig mer tryggt och avslappnat av att sova i ett litet näste än att bara sova rakt upp och ned på en säng., dels var det lättare att få barnet att sova på rygg i ett babynest. Nu har ju vi skaffat ett nest så det känns väldigt bra. I nyhetsmorgon nämnde man även att en del blev rekommenderade att låta barnet sova i egen säng de första 3 månaderna och att det bara skulle va i föräldrarnas säng när det skulle ammas, är detta något ni andra gjort? För min del skulle det tryggaste vara att ha barnet i sängen i nästet mellan mig och min sambo. Vi har även funderat på att skaffa en sån där specialkudde som är tillverkad för att undvika platt bakhuvud på bebisen, är den något ni använt er av och kan dela med er av era erfarenheter kring?
På tv pratade man även lite om upplivningsförsök och eventuella skador som bebisen kunde drabbas av. Detta är inte något vi har någon kunskap kring, är det något man behöver tillgodose sig med nu innan barnet kommit till världen? Samtidigt som man vill göra allt för sitt barn och vara förberedd på det mesta så kan man ju inte förbereda sig på allt. Helst skulle man bara vilja känna sig trygg med att allt kommer gå bra och att man inom sig har de egenskaper och verktyg som krävs i fall en situation skulle uppstå.
Jag skulle aldrig kunna förlåta mig själv om det händer barnet något som jag själv hade kunnat förutse…
