Svårt med rutiner
Jag och min sambo är ganska lika på den punkten, om vi inte strukturerar upp saker klokt så blir det oftast ingenting gjort. I förlängningen kan det ibland lediga till onödiga bråk som lätt hade kunnat undvikas av bättre kommunikation.
Ett typexempel på vad som händer när vi inte planerar är att vi är alldeles för trötta och oplanerade för att orka fundera ut mat, sen handla mat och sen laga mat. Då slutar det oftast med dyr och onyttig hämtmat som ingen av oss egentligen vill ha. Förra helgen bestämde vi oss dock för att skärpa till oss en smula och vi satte oss ner för att planera veckans födointag. Resultatet nu, en vecka senare, är strålande. Vi har lagat mat varje dag och vi har även haft med oss matlådor till jobbet, till och med frysen har fyllts på med färdiglagad mat. Vi vet att vi fixar att göra på det här viset men det har varit mycket annat under en period och därför har matlagningen fått lida. Vi gillar båda lite lyxigare mat och äter gärna ute på restaurang, när vi kör våra sparperioder får det bli vardagsmat i veckorna och på helgerna lagar vi mat hemma men försöker då lyxa till det lite. Det funkar bra och man känner ändå att man lever samtidigt som vi är ytterst medvetna om att vi sparar en hel del pengar. Det handlar mycket om att pusha varandra, ibland känner man verkligen inte för att äta pasta och falukorv men om man hjälps åt att tänka på- och prata om varför och om vilka mål vi har så går det hela lite lättare.
När det handlar om rutiner och planering tror jag stenhårt på vikten av att sätta upp tydliga mål. Man bör ha både kortsiktiga- och långsiktiga mål för att kunna nå dit man vill. Viktigt är även att väga målen mot det liv man lever, man får kanske kompromissa men det skall ändå kännas värt att kämpa för att nå dit man vill. Belöning är viktigt, man måste kunna berömma sig själv eller sin partner när man nått något av de delmål man satt upp. För oss kan ett delmål var just att laga mat hemma en vecka, om vi fixar det så kanske vi hittar på något litet för att klappa oss själva på axlarna.
